Att bo själv... Eller inte?!

Jag har alltid sagt att jag skulle vilja bo själv ngn gång i mitt liv. Ja, innan man blir sambo osv. Även om det bara skulle vara i två månadet så hade jag bestömt mig (o lovat mojjan, farmor o Carola) att jag skulle göra det! Men.. För ett tag sedan bestämde vi ju oss för att flytta ihop snarast möjligt. Det känns liksom inte som ngn idé att skaffa en egen lägenhet när vi ändå i princip ALLTID kommer att vara antingen i den ena eller andra lägenheten. Tänk så onödigt egentligen att ha två lägenheter med alla kostnader som det innebär, när vi ändå inte kommer att utnyttja det! Därför besätmde vi oss helt enkelt för att bli SAMBOS - ENORMT BESLUT!! Men, sen har jag börjat fundera fram o tillbaka. Om det kanske ändå inte vore lika bra att jag skaffade ngt eget, där jag kunde bestämma allt o göra precis som jag vill o så kunde vi sen flytta tillsammans..

Så läste jag på blondinbellas blogg (jepp, jag är en riktig sucker som faktiskt vart glad när hon började blogga igen..!) o hon hade samma problem. Hon är hos sin pojkvän hela tiden o bor i princip redan där. Varför skulle hon då flytta till egen lägenhet? Känns lite som om vi är i samma sits o som att det snarare skulle vara som att ta ett steg tillbaka om jag skaffade en egen lägenhet..

Läste tom lite bland kommentarerna o många hade skrivit att det ju inte vart ngt att tveka på om man verkligen älskar varandra. Jag vet att Rikard är den människa som jag vill spendera resten av livet tillsammans med. Jag vill upptäcka världen med honom, bli gammal med honom, jag vill att vi ska gifta oss o bilda familj så småning om. Vi skrattar massa tillsammans o han får mig att må så bra. Ja, han gör mig rent av LYCKLIG! Varför skulle jag då skaffa en egen lägenhet på ren princip?

Hur resonerar ni vänner?!